Nivellerad skånska

Så blev det ändå en sen kväll. Planen var att jag skulle försöka hoppa i säng tidigt ikväll för att vara utvilad imorgon. Klart att det sprack. Jag har under en längre tid velat gå och se 'Gomorrah', en italiensk film om maffian i Napoli. Eftersom både Davide och Cristina är italienättlingar var givetvis de intresserade av att hänga med. Även om jag måste erkänna att filmen var både välgjord och välspelad, fann jag det svårt att riktigt uppskatta denna hyllade film. Det beror säkert på mina höga förväntningar, jag väntade mig en ny Gudfadern. Istället var det fråga om flera, mindre skildringar av de som blev berörda av maffian samt de som verkade inom maffian, fast på en lägre nivå. Men visst, klart sevärd.

Nu var det ju inte på grund av filmen kvällen blev sen. Nej. Efter filmen insisterade David och Cristina att vi skulle hitta på något, och jag är alldeles för svag för att säga nej. Så det blev ett par öl hos Davide innan vi gick ut till Supermild, ett ställe med väldigt poppiga människor. Det blev en kort visit.

Björn Ranelid gör mig alltid väldigt glad. Jag blev därför fylld av förväntan när jag såg att han hade ställt upp på en chatt med Sydsvenskans läsare. Han gjorde mig inte besviken. Jag har inte läst särskilt många av hans böcker, men däremot har jag sett honom i otaliga intervjuer och reportage, och hans sätt upphör aldrig att...hänföra mig. Bland alla svar som han gav på frågorna så blev favoriten givetvis förklaringen på varför han talar som han gör. (För er som inte känner till det, så talar han en väldigt märklig skånska där han inte drar sig för att blanda rullande och skorrande R. Youtuba det.) Jag återger här både fråga samt svar:

Ronald: Varför talar du med en i mina öron förfinad skånska? Och vad skulle kunna få dig att flytta ner till Malmö igen?
Björn Ranelid: Jag blir ledsen när du skriver och påstår detta, ty jag ämnar tala en nivellerad skånska så länge jag lever. Jag är oerhört stolt över mina rötter och besöker Malmö ofta och har hus i Kivik. Glöm inte att jag bott i Stockholm i tjugo år. Jan Malmsjö talade rikssvenska efter tre år i huvudstaden och jag framträder långt mer än vad han gör och på större scener.

Detta briljanta svar är en alldeles perfekt beskrivning på hur min uppfattning av honom är. Den sårade inledningen, ett elegant språk samt en absurd jämförelse med någon annan. Men alltså. Nivellerad skånska, åh fan. Läs hela chatten här.

Det kommer tillfällen i ens liv då man måste ta ställning. Hur vill jag att det ska vara i fortsättningen? Hur vill jag leva för att uppnå mina mål? Hur ska jag agera för att leva rättfärdigt? Jag har nu tagit ett beslut för att underlätta sådana frågor. Håll i er. Jag har nämligen beslutat mig för att i fortsättningen hålla mitt hår kort. Ja, inte kort som någon annan militär, men i alla fall så kort att håret inte når mycket längre ner än ögonbrynen. Detta är ett helt nytt steg i mitt liv. Som om inte detta vore nog har jag dessutom fattat ytterligare ett beslut i samma kategori; jag tänker inte låta mitt skägg växa mer än två dagar. Jag tror att dessa beslut kombinerat ger mig en bättre chans att...ja...att...eller jag kan lättare...ehm...hur var det nu..?

Attans.

/Anders